Studenter som väljer högskolor med hög utbildningskvalitet får inte högre lön än deras kompisar som väljer högskolor med sämre utbildningskvalitet. Det visar en studie av nationalekonomen Linda Holmlund som presenterades under torsdagen vid ett seminarium på Saco.

Utbudet av program och högskolor har ökat kraftigt och under perioden 1990-2005 fördubblades antalet registrerade studenter. Många menar att kvantitet var viktigare än utbildningens kvalitet. Nu har debatten svängt och kvaliteten på utbildningarna diskuteras ständigt, bland annat med förslag på rankningssystem för att hjälpa studenterna att välja rätt utbildning och lärosäte. Men hur utbildningens kvalitet påverkar lönerna har tidigare inte studerats.

Problemet med kvalitetsstudier av utbildningar är den eviga frågan vad är kvalitet? Vilka kriterier ska man välja och hur mäter man?

Linda Holmlund valde tre kriterier för sin studie:
- Andel disputerade lärare,
- Lärartätheten, det vill säga antal studenter per lärare,
- Genomsnittsbetyget (från gymnasiet) hos de studenter som började samtidigt vid högskolan.

I studien ingick 11 344 studenter på 26 olika högskolor som påbörjade sina högskolestudier 1997.

Resultatet visade att det inte fanns något tydligt samband mellan utbildningskvalitet och lön. En knappt mätbar koppling mellan hög utbildningskvalitet och hög lön syntes innan Linda också vägde in var personerna arbetade. När parametern arbetsort lades till utplånades alla skillnader. I storstadsregionerna är lönerna högre oavsett var studenterna har pluggat.

- Lönen påverkas mer av vilken utbildning du väljer än vilken högskola du väljer. Det är viktigare vem du är och vad du läser än var du läser, säger Linda Holmlund på SACO.

---

Tipsa en vän