Sök utbildning:

Utbildningsnyheter i mailen?

Studiekanalen i sociala medier

 

knapp_sk_twitter 
 

Prenumerera på våra nyheter via RSS

Fler elever saknar gymnasiebehörighet

Inför höstterminsstarten 2010 är 88,1 procent av eleverna behöriga att börja på gymnasieskolans nationella program. Det visar den preliminära statistik som Skolverket publicerat nyligen. Andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program har sjunkit med 0.7 procentenheter jämfört med motsvarande andel föregående år.

Statistiken baseras på inkomna betygsresultat från 99 procent av eleverna.

Den preliminära statistiken visar att nästan 12 procent, eller cirka 14000 elever som gick ut årskurs 9 våren 2010 inte har godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik - vilket krävs för att få börja på ett nationellt program. Det är den högsta andelen sedan 1998 då det nuvarande betygssystemet infördes. Det har heller aldrig varit en så stor förändring mellan två läsår. Skolverket har därför inväntat fler kontroller av materialet före publicering av den preliminära statistiken.

Fler elever klarar inte av svenska och matematik på högstadiet

Enligt den preliminära statistiken har en lägre andel elever uppnått målen i svenska och matematik medan engelska är oförändrad jämfört med den preliminära statistiken föregående läsår. I matematik har 8,9 procent av eleverna inte uppnått målen enligt den preliminära statistiken. Motsvarande för engelska är 7,1 procent, svenska 4,4 procent och svenska som andraspråk 30,6 procent.

Varför klarar allt fler elever inte klarar behörighet till gymnasiet?

- Betygsättning har diskuterats flitigt det senaste året. Skolverket har släppt en rapport som blivit mycket uppmärksammad där vi lyfter fram hur viktigt det är att betyg sätts på rätt grunder. Skolinspektionen har också inlett sitt arbete med att dubbelrätta nationella prov. Det är möjligt att den här diskussionen har lett till att lärare blivit mer restriktiva i sin betygssättning, säger Skolverkets generaldirektör Per Thullberg.

De senaste åren har också möjligheten att läsa upp betygen på sommarskola byggts ut. I år satsades dubbelt så mycket pengar jämfört med sommaren 2009.

- För en lärare som står och väger mellan att ge en elev ett Icke Godkänt och ett Godkänt kan det vara lättare att sätta ett IG om man vet att eleven får en andra chans att skaffa behörighet till gymnasieskolan på sommarskolan. Det är en hypotes, säger Per Thullberg.

Det kan också finnas förklaringar om man ser på utvecklingen i ett längre perspektiv. Svenska elevers resultat i kunskapsmätningar har försämrats sedan mitten av 1990-talet. För att förklara den negativa utvecklingen publicerade Skolverket förra året rapporten "Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?". Slutsatserna är att den ökade segregeringen i samhället, den decentraliserade styrningen av skolan och den alltmer differentierade och individualiserade undervisningen har betydelse. Sammantaget har det lett till att skolan har blivit allt mindre likvärdig. Stöd från hemmet har fått större betydelse för elevernas möjligheter att nå bra resultat eftersom skolan blivit sämre på att kompensera för elevers sociala bakgrund och olika förutsättningar.

Skolverkets statistik baserar sig på betygen vid skolavslutningen. Betyg som har lästs upp under sommaren finns inte med i denna statistik. Den slutliga statistiken publiceras under november 2010. Då presenteras resultat för enskilda kommuner och skolor samt slutbetyg för samtliga ämnen. Bakom det nationella resultatet för behörighet döljer sig stora skillnader mellan kommuner och skolor.

Denna preliminära statistik som publicerats är en beräkning som Statistiska centralbyrån (SCB) gjort. Statistiken baseras på 99 procent av landets elever vars slutbetyg rapporterats in till SCB i augusti. SCB håller som bäst på att samla in uppgifter från resterande skolor, granskar och rättar materialet så att det blir fullständigt,



Tipsa en vän
Del.icio.us! Google! Facebook! StumbleUpon! MySpace! Yahoo! TwitThis Joomla Free PHP