Gymnasieutbudet växer och elevkullarna minskar. Så ser verkligheten ut i Sveriges kommuner. I en ny studie från Skolverket lyfter flertalet fram vikten av samverkan, kvalitet och marknadsföring för att lyckas i konkurrensen om eleverna.

Färre gymnasieelever fram till 2016

Fram till 2016 kommer antalet elever i gymnasieskolan att minska kraftigt. Samtidigt visar siffror från Skolinspektionen att intresset för att starta fristående skolor är rekordstort även i år. Det ökande antalet skolor i kombination med minskande elevkullar innebär att konkurrensen om gymnasieelever hårdnar. I en aktuell studie, Konkurrensen om eleverna, lyfter Skolverket kommunernas perspektiv på hur de förbereder och planerar sin verksamhet i den förändrade utbildningskartan.
- Kommunerna har väldigt olika förutsättningar. I glesbygdskommuner kan elevminskningen i sig vara problematisk. I storstadskommuner är det kombinationen av ökat antal fristående skolor och minskat elevantal, säger Charlotte Mannerfelt, projektledare för studien.

Ökad rörlighet bland gymnasieelever

De kommunala tjänstemän som svarat på enkäter och de rektorer som intervjuats i studien anser att en av de mest synbara följderna av konkurrensen är elevernas ökade rörlighet på gymnasiemarknaden. Av de elever som under hösten 2009 gick sista året på gymnasiet hade 15 procent bytt skola eller utbildning under sin tid i gymnasieskolan. Byten av utbildning är en anledning till att fler elever går fyra år eller mer i gymnasieskolan.
- För kommunerna, som ska garantera att eleverna får den gymnasieutbildning de har rätt till, innebär elevernas ökade rörlighet svårigheter i planeringsarbetet, säger Charlotte Mannerfelt.

Kommunerna har olika strategier för att kunna ta emot så kallade hemvändare, elever som påbörjar ett program på en fristående skola eller i en annan kommun, men sedan avbryter och återvänder till kommunens skolor.
- En del kommuner planerar så att de har platser kvar på populära program eller på program som inte är så dyra, till exempel samhällsprogrammet, säger Charlotte Mannerfelt.

Ökad kvalitet i gymnasieskolorna

Kommuner och rektorer ser, trots svårigheterna med planering och anpassning av verksamheten, fördelar med den ökade konkurrensen. Enkätsvaren visar att 8 av 10 kommuner anser att konkurrensen lett till ökad kvalitet i kommunens skolor.
- De rektorer vi har intervjuat menar att konkurrensen har fått dem att tänka till kring sitt uppdrag. Att både se till att man har en bra verksamhet och att man kan beskriva den på ett bra sätt, säger Charlotte Mannerfelt.

Rektorerna menar dessutom att eleverna genomskådar glassiga foldrar och lockbeten.
- Det handlar om att ha ett attraktivt utbud och att inte bara locka utan även att behålla eleverna. Rektorerna belyser därför vikten av att satsa på mentorskap,elevhälsa och hög kvalitet på undervisningen, säger Charlotte Mannerfelt.

Samverkan mellan gymnasier viktig

Även om kommuner har olika förutsättningar är de flesta överens om att samverkan både inom kommunen, mellan skolor och över kommungränserna är viktigt när elevunderlaget sjunker.
- Visst finns det konkurrens även mellan kommuner, men det kommunala samarbetet ökar och de flesta kommuner ser samverkan som en lösning även framöver, säger Charlotte Mannerfelt.

Samverkan genom ett gemensamt intagningssystem är enligt enkätstudien mycket vanligt.
- Samverkande kommuner kan dessutom fördela olika gymnasieprogram sinsemellan. Det kan underlätta för en mindre kommun, som då kan koncentrera sin verksamhet till ett fåtal program, utan att riskera elevernas tillgång till ett allsidigt utbud, säger Charlotte Mannerfelt.

På skolnivå försöker rektorer att anpassa verksamheten till ett krympande elevunderlag genom att personalen kan undervisa i flera skolformer, till exempel både inom grundskolans senare år och vuxenutbildningen.
- Det finns några kommuner som har lite större klasser för att kunna ha kvar sina lärare när elevantalet går ned. Sen finns det andra kommuner som har mindre klasser för att man har erfarenhet av att eleverna kommer tillbaka, säger Mannerfelt.

Regional samverkan mellan gymnasierna

I Linköping väntas elevantalet sjunka med 20 procent fram till 2016. Här sätter kommunen stort värde på samverkan. Genom ett regionalt gemensamt gymnasieintag kan kommunen tillsammans med andra kommuner i Östergötland tillgodose de val som eleverna gör.
- Vi har många elever som kommer från angränsande kommuner. Därför är det viktigt för oss att omvärldsbevaka hur deras befolkningsprognoser ser ut, säger Tommy Johansson, bildningschef i Linköpings kommun.

Han menar att elevminskningen märktes av redan i år, men att minskningen kommer att kännas som mest när den omfattar alla tre årskurser i gymnasieskolan.

Flexibel kuskapsgalleria inom gymnasiet

Förutom samverkan över kommungränserna ser Linköpings kommun flexibilitet som en viktig ingrediens för att stå sig i konkurrensen. Ett steg i den riktningen är kommunens påbörjade byggnad av en kunskapsgalleria. Tanken är att den likt ett företagshotell ska erbjuda flera olika utbildningsanordnare, både kommunala och fristående i samma byggnad. Olika anordnare kan då dela skolmatsal och bibliotek.
- Vi måste vara bäst för att stå oss i konkurrensen. Hög kvalitet på utbildningarna och flexibla lösningar är ett steg i den riktningen, säger Tommy Johansson.

Sök gymnasieutbildningar

Källa Skolverket

---

Tipsa en vän