|
Enligt högskoleverkets rapport som kom våren 2010 så kommer det i framtiden att råda brist på bland annat lärare med inriktning mot förskolan, högskoleingenjör, sjuksköterskor, yrkeslärare och receptarier. Men även andra yrken är bristyrken väl värda att fundera på när du gör ditt utbildningsval.
Bra arbetsmarknad för lärare med inriktning mot förskolan
Den student som börjar sin utbildning till lärare med inriktning mot förskolan hösten 2010 kommer att vara klar tidigast 2014. Samhället står då inför en situation där förskolan ska ta emot stora barnkullar. Samtidigt finns det en strävan efter att öka andelen förskolepersonal med pedagogisk högskoleutbildning. En ljus framtid för lärare med inriktning mot förskolan med andra ord.
Bra arbetsmarknad för högskoleingenjörer
Även den som påbörjar en utbildning till högskoleingenjör höstterminen 2010 kommer att möta en bra arbetsmarknad när han eller hon tar examen. Högskoleverket beräknar att svenska företag och organisationer behöver rekrytera mellan 7 000 och 8 300 högskoleingenjörer per år fram till år 2025. Det stora rekryteringsbehovet beror på att många gymnasieingenjörer går i pension och att dessa kommer att ersättas av högskoleingenjörer.
Bra arbetsmarknad för sjuksköterskor
År 2016 kommer det inte bara att saknas högskoleingenjörer utan också sjuksköterskor i Sverige. Det kan tyckas lite märkligt med tanke på att sjuksköterskeutbildningen är en av Sveriges största och finns på de flesta universitet och högskolor. Men även om tillgången på sjuksköterskor kommer att öka under hela perioden fram till 2025 beräknar Högskoleverket att efterfrågan ökar ännu mer.
Bra arbetsmarknad för Yrkeslärare
Under många år har det varit brist på utbildade yrkeslärare. Högskoleverket förväntar sig att bristen finns kvar under många år framöver. Först framåt år 2025 kommer tillgången på yrkeslärare att våra någorlunda i balans med efterfrågan.
Högskoleverket sammanfattar sin arbetsmarknadsanalys så här:
Det finns en risk för framtida brist på bland annat förskollärare, biomedicinska analytiker, högskoleingenjörer och tandläkare om antalet nybörjare på dessa utbildningar inte ökar. För tandläkarna skulle det behövas fler utbildningsplatser för att minska den befarade bristen. Detta gäller till viss del även läkarna, där Sverige sedan flera år inte är självförsörjande utan behöver lita till ett invandringsöverskott av läkare med utländsk utbildning. För andra utbildningsgrupper där en brist är befarad finns kapaciteten att anta fler studenter, men intresset bland blivande studenter är lågt. Det gäller flera av lärargrupperna, särskilt med inriktningar mot förskola och fritidspedagogik, yrkeslärare, speciallärare och specialpedagog. Dessa utgör sedan flera år bristgrupper.
Det är några av resultaten i de beräkningar av det framtida balansläget mellan arbetsmarknadens behov och tillskottet av utbildade från högskolan som Prognosinstitutet vid Statistiska centralbyrån (SCB) har utfört på uppdrag av Högskoleverket. Rapporten är en redovisning av det uppdrag som regeringen har gett Högskoleverket att ta fram ett planeringsunderlag för universitetens och högskolornas utbildningsutbud i relation till arbetsmarknadens framtida behov.
Framtida behov kan ge vägledning inför utbildningsplaneringen, skriver högskoleverket
Utbudet, respektive omfattningen av de olika högskoleutbildningarna vid universitet och högskolor förutsätts vara baserat dels på studenternas intresse och dels på arbetsmarknadens behov. Det tar med undantag av vissa påbyggnadsutbildningar minst tre år att genomgå en hel utbildning i högskolan innan studenterna börjar komma ut på arbetsmarknaden. Det framräknade behovet av olika utbildade grupper kan ge en viss vägledning för ungefär hur många som det är lämpligt att anta till olika utbildningar. Diskussionen om utbudet och omfattningen av olika utbildningar - i lärosätets eller samhällets perspektiv - domineras dock oftast av den nuvarande arbetsmarknadssituationen. För vissa utbildningsområden kan mycket hända inom tre till sex år, det vill säga så lång tid som det normalt tar att genomgå en hel högskoleutbildning. I ett studentperspektiv kan de framräknade behoven användas till att välja utbildning efter var de framtida anställningsmöjligheterna är de bästa.
De framtida behoven kan till viss del förutses med redan kända förhållanden på arbetsmarknaden, vilka kan ligga till grund för en eventuell förändring av utbildningsutbudet. Till de kända förhållandena hör särskilt de framtida pensionsavgångarna som varierar mellan olika utbildningsgrupper och som ger upphov till skillnader i det framtida rekryteringsbehovet. Näringsgrenarna har också varierande historisk utveckling som gör att vissa områden växer och andra krymper. Sådana strukturella förändringar av arbetsmarknaden påverkar också i olika grad rekryteringsbehovet av olika grupper. Befolkningsutveckling, ändrad åldersfördelning och tekniska förändringar inom olika näringsgrenar är exempel på förhållanden som på sikt kan påverka behoven av olika utbildningsgrupper i framtiden.
Risk för brist på flera grupper av lärare, tandläkare och högskoleingenjörer - med andra ord bra arbetsmarknad för dig som väljer dessa utbildningar
För drygt en tredjedel av de utbildningsgrupper som ingår i redovisningen ser det ut att bli balans mellan arbetsmarknadens efterfrågan och antalet examinerade när de som börjar sin utbildning hösten 2010 börjar komma ut på arbetsmarknaden. I knappt två tredjedelar av grupperna finns en risk för över- eller underskott på examinerade om det inte sker några förändringar i antalet nybörjare. Det är ungefär lika många grupper som ser ut att få överskott respektive brist på utbildade.
De som enligt beräkningarna ser ut att tillhöra bristgrupper om några år, och som verkar få en kvarstående brist fram till 2025, är personer i utbildningsgrupperna biomedicinsk analytiker, yrkeslärare, fritidspedagog, receptarie, högskoleingenjör, speciallärare eller specialpedagog, förskollärare och tandläkare. Sammantaget berörs olika yrkesexamensprogram som skulle behöva fler studerande för att undvika en bristsituation i framtiden.
Med nuvarande antal nybörjare finns risk för överskott av vissa utbildningsgrupper. Det gäller bland annat personer med socionom- eller juristutbildning och utbildade inom ämnen som ekonomi, konstnärligt område, journalistik och medievetenskap, naturvetenskap samt informatik, data- och systemvetenskap. Även för personer med civilingenjörs- eller apotekarutbildning finns risk för överskott. För dessa två grupper är behoven särskilt svårbedömda. Bristsituationen för receptarier och högskoleingenjörer kan göra att det ändå finns goda möjligheter till anställningar för färdigutbildade civilingenjörer respektive apotekare inom näraliggande verksamheter inom samma bransch. För civilingenjörerna varierar rekryteringsbehoven dessutom med vilken inriktning man har i sin utbildning.
De tydligaste resultaten av beräkningarna är att det behövs fler nybörjare på vissa av lärarutbildningarna och på högskoleingenjörsprogrammen. Detta är antalsmässigt stora grupper i högskolan. När det gäller lärarutbildningarna handlar det mest om bristande intresse från studenterna att välja utbildningen, bristen beror inte på för liten kapacitet i högskolan . Fler skulle behöva välja utbildningar mot förskola och fritidspedagogik. Det kan vara så att det krävs vissa förändringar inom bristyrkena så att de blir mer attraktiva i framtiden.
I en sammanfattande tabell redovisar vi balansläget på arbetsmarknaden när de som börjar studera läsåret 2010/11 börjar bli färdiga med sina utbildningar och kommer ut på arbetsmarknaden - om inte nuvarande antal nybörjare förändras (se även nästa avsnitt, inledning). I redovisningen för varje enskild grupp framgår att balansläget för följande fem utbildningsgrupper är ett annat längre fram än när de som börjar studera hösten 2010 börjar komma ut på arbetsmarknaden: grundskollärare, tidigare år, från brist till överskott; biblioteks- och informationsvetare, från brist till balans; agronomer och hortonomer, från balans till brist; humanister och psykologer, från balans till överskott; systemvetare, från överskott till balans.
Arbetsmarknad och yrke - brist, balans och överskott
Bristyrken på arbetsmarknaden
Biomedicinska analytiker Brist
Yrkeslärare Brist
Fritidspedagoger Brist
Receptarier* Brist
Högskoleingenjörer Brist
Speciallärare och specialpedagoger Brist Brist
Förskollärare Brist Brist
Tandläkare Brist
Grundskollärare, tidigare år Brist
Biblioteks- och informationsvetare Brist
Balansyrken på arbetsmarknaden
Sjuksköterskor Balans
Apotekare + receptarier* Balans
Läkare Balans
Sjukgymnaster Balans
Arkitekter Balans
Agronomer och hortonomer Balans
Grundskollärare, senare år och gymnasielärare Balans
Arbetsterapeuter Balans
Samhälls- och beteendevetare Balans
Humanister Balans
Teologer Balans
Veterinärer** Balans
Psykologer Balans
Överskottsyrken på arbetsmarknaden
Systemvetare Överskott
Naturvetare Överskott
Civilingenjörer Överskott
Jurister Överskott
Socionomer Överskott
Journalister Överskott
Konstnärlig utbildning Överskott
Ekonomer Överskott
Apotekare* Överskott
Beräknat balansläge när de som börjar i högskolan läsåret 2010/11 kommer ut på arbetsmarknaden, givet nuvarande antal nybörjare och examensfrekvenser.
Balans betyder att examinationen är mellan 80 och 120 procent av rekryteringsbehovet. Brist innebär att antalet examinerade beräknas till mindre än 80 procent av rekryteringsbehovet. I dessa grupper är rekryteringsbehovet större än antalet examinerade och antalet nybörjare behöver öka. Överskott betyder att nuvarande antal nybörjare kan leda till mer än 20 procent fler nyexaminerade än vad som kommer att efterfrågas på arbetsmarknaden.
* Beräkningarna pekar mot överskott på apotekarutbildade och brist på receptarieutbildade. Behovet av personer med apotekareller receptarieutbildning är svårbedömt när apoteksmarknaden nu omregleras. För de två grupperna sammantaget tyder beräkningarna
på ett läge i balans.
** Veterinärgruppen är liten vilket medför en osäkerhet i beräkningen. Därför baseras balansläget i denna grupp på ett genomsnitt över tre år.
Källa Högskoleverket
|
