Sök utbildning:

Prenumerera på våra nyheter via RSS

Masterutbildning Medieteknik 120 hp, KTH, Stockholm

Utbildningspresentation

Masterutbildning Medieteknik 120 hp, KTH, Stockholm

Medieteknik definieras som teknik och metoder som stöder mänsklig kommunikation över avstånd i tid och rum. Ämnet inkluderar även förutsättningarna för och effekterna av användning av medieteknik. Medieteknikämnet utgör en central del av en flervetenskaplig akademisk miljö kring kommunikation, interaktion och media inom KTHs skola för Datavetenskap och kommunikation.

Jobbet och framtiden

Mediebranschen är en stor global arbetsmarknad som omfattar bl.a. traditionella massmedia av olika slag (tidningar, tidskrifter, böcker, förlag, tv, radio, film, musik, etc.), interaktiva digitala och mobila medier, spelindustri, reklam och annonsering, samt en stor och mångsidig leverantörsindustri. Mediebranschen befinner sig i en pågående förändringsprocess där ny teknik påverkar och om-formar produktionsförhållandena och marknaden. Det finns därför ett stort behov av expertis med flervetenskapliga insikter i teknik, process, projektledning, tjänsteutveckling och marknad, som kan lotsa företagen igenom omställningarna. Dessutom är medieteknikstudenter attraktiva för alla typer av företag och organisationer som inom sin verksamhet sysslar med kommunikation och där utnyttjar medieteknik i olika former.

Utbildningen

Mål:

Masterprogrammet i medieteknik skall ge studenterna den grundläggande kunskap och förmåga som krävs för att arbeta med och ingenjörsmässigt lösa tekniska, organisatoriska, metodologiska, design-mässiga och användningsrelaterade problem och utmaningar inom medieområdet. Programmet omfattar kunskaper om den teknik- och mångvetenskapliga grund som medierna och deras produk-tions-, distributions- och konsumtionsteknik vilar på.

Masterprogrammet i medieteknik skall ge studenterna förutsättningar för att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska, organisatoriska och designmässiga lösningar. Programmet skall också ge en grund för vidare utbildning på forskarnivå samt en förmåga att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen inom området. Studenterna skall också tillägna sig förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap från olika discipliner och erfarenhetsområden samt förmåga att modellera, planera och utvärdera produkter, tjänster, system och processer. Studenterna skall även få insikt om affärsverksamhet och affärsutveckling inom medieområdet samt om mediernas betydande roll i samhälle, opinionsbildning och demokratiprocesser liksom i de etiska och juridiska aspekterna på medierna och deras innehåll, samt om sambanden mellan teknik, innehåll och användning i medierna.

Studenterna skall i utbildningen utveckla insikt om och förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, samt en förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin färdighet och förmåga.

Programstruktur:

Programmet består av tre kursblock som läses delvis parallellt under två år:
(i) obligatoriska kurser som är gemensamma för alla studenter inom programmet
(ii) ett valbart specialiseringsspår med 3-4 obligatoriska kurser som utgör en fördjupning inom ett av medieteknikens centrala områden
(iii) valbara kurser inom ämnesområdet.

Fördjupningsspåren läses under perioderna 2-4 i årskurs 1. Period 1 i årskurs 1 är reserverad för valbara eller villkorligt valbara kurser. Studenter med annan bakgrund än KTHs civilingenjörsprogram i medieteknik läser då harmoniserande kurser som förberedelse för det valda spåret.

Programmet har fem rekommenderade valbara specialiseringsspår:

• Interaktiv medieteknik. Teknik och metoder för utformning, utveckling och produktion av olika typer av interaktiva medier.

• Tryckt kommunikation. Bilders informationsinnehåll, digital bildhantering samt principer och metoder för tryckanpassning och reproduktion. Textbehandling och sidframställning. Kunskap om möjligheter och begränsningar hos de dominerande tryckmetoderna offset, djuptryck, flexografi och digital tryckning.

• Bild- och videoteknik. Metoder och hjälpmedel som används inom fast och rörlig analog och digital bildteknik. Kunskap om verktyg för att registrera, bearbeta, överföra, distribuera och återge ljud och bild.

• Människa-datorinteraktion. Datorer ingår alltmer i människors vardag i den industrialiserade världen. Detta ställer höga krav på användargränssnitten. För att göra ett bra användargränssnitt krävs att kunskaper från flera discipliner samverkar.

• Ljudteknik. Kunskap om hur ljud framställs, bearbetas, registreras och återges, och hur människan uppfattar ljud och musik. För att kunna integrera ljud med andra media behövs även kunskap om människans hörsel och perception och om psykoakustik.

Studenterna har också möjlighet att definiera ett individuellt spår, som då måste godkännas av programansvarig. Utbildningens övergripande kursstruktur är den följande.