Folkhälsovetenskap, Göteborgs Universitet

Folkhälsovetenskap, Göteborgs Universitet

Om Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi, 240 hp

Folkhälsovetenskap är en internationellt etablerad vetenskap med fokus på faktorer som styr hälsoutvecklingen i vårt samhälle, exempelvis fattigdom, social ojämlikhet, kön, etnicitet och livsstil. Andra viktiga områden är miljö och hälso- och sjukvårdens organisation. Även globala och mångkulturella frågor är centrala inslag i utbildningen.

I programmet ingår hälsoekonomi som en väsentlig del. Särskild tonvikt läggs även på epidemiologins teori och metoder, som är viktiga delar av folkhälsovetenskapen och dess praktik. Genusperspektiv på hälsa, de olika villkor som råder i samhället för kvinnor och män belyses under utbildningen liksom mångkulturella och internationella perspektiv på hälsa. Programmet förbereder för olika kvalificerade arbeten med förebyggande och hälsofrämjande uppgifter på lokal, regional, nationell och internationell nivå inom offentlig som privat och ideell verksamhet. Förutom kunskap om praktiskt förebyggande arbete förbereds studenterna för arbete med strategisk hälsoplanering och ledarskap inom hälso- och sjukvården. Inom hälso- och sjukvården är folkhälsovetare med sin kompetens ett viktigt komplement till andra yrkesgrupper som arbetar med befolkningens hälsa och livskvalitet. Utbildningen kan också utgöra en grund för forskarutbildning i folkhälsovetenskap. Vissa kurser kan komma att hållas på engelska. Pedagogikens syfte är att stimulera de studerandes förmåga att självständigt formulera problem, analysera dessa, kommunicera och presentera material. Engagemang och aktivitet betonas, liksom återkoppling mellan teori och praktik.

Programmet omfattar 240 hp med möjlighet att ta kandidatexamen efter 180 hp. Fr.o.m. höstterminen 2009 finns också möjligheten att ta en Master of Public Health, som är en tvåårig påbyggnad på kandidatexamen.

Termin 1 och 2
Grundkurser i folkhälsovetenskap och epidemiologi, genusperspektiv på hälsa, kunskapssyn, människosyn och livsåskådning samt socialt nätverk och hälsa ingår. Hälsa i relation till människors livsvillkor nationellt och internationellt ägnas särskild uppmärksamhet.

Termin 3 och 4
Hälsoekonomi, hälsopolitik, lagstiftning och etik med fokus på organisation och styrning av verksamheter inleder år två. Därefter fortsätter studier i folkhälsovetenskap och epidemiologi, prevention, teori och tillämpning samt nutrition och hälsopedagogik.

Termin 5 och 6
År tre omfattar valfria kurser på 15 hp. Studier vid andra lärosäten, nationellt och internationellt, uppmuntras. En längre sammanhängande praktisk kurs ingår. Vetenskapens teori och metod samt en kandidatuppsats avslutar det tredje året.

Termin 7 och 8
På avancerad nivå studeras välfärd, ekonomi, arbete och hälsa, därefter kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga metoder samt valbara kurser. Dessa kurser förbereder inför examensarbetet.

Behörighet och anmälan

Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet. Områdesbehörigheter från 2010

Urval: Betyg (66 %) och högskoleprov (34 %)